Moa Törnblom.

Nu är det äntligen över. Det känns väll bra på ett sätt. Att smärtan för mig och för henne är öven men saknaden kommer att vara evig. Jag tror jag aldrig har gråtit så mycket. Men det kändes skönt efter två timmar att få säga hejdå. Men jag grät så mycket att jag inte kunde andas. Svårt men aja, Det var vackert att alla fick skicka blommor till henne och så. Syn bara att de ställde ut alla efter det.
Bilder från begravningen (L)



(Från bla. Bengt)

(Från farmor och Farfar)

(Såg inte ifån vem den var ifrån)

(Kommer inte ihåg vart ifrån :()

(En nonamer)

(Från hennes jobb )

(Från Vivvi Gunn och Kjell)

(från bla. Börje )

(Från magda som gjorde alla blommor typ och hennes mamma )

(Ser inte ifrån vem men de va jätte fin )

(Från någon som jag inte känner som heter Monica)

(och slutligen ifrån rosie och jocke) deras grannar

Alla nu du oxå :)

Mina kläder då:
Tröja: *Vila
chinos: *JC
Och halsbandet är min mormors...